Deltavandring

Klådris, blomma

Vi, sex stycken kustvandrare, samlades vid brofästet en bit in på förmiddagen då den lite kyliga morgonen gick över i några plusgrader. Nästan ingen vind gjorde ju inte saken sämre, en riktigt

Klådris, blomma

Klådris

skön oktoberdag. En vandring i deltat har ju inte mycket likhet med att klättra efter t ex Mjällåns branter men kan icke desto mindre ge många fina upplevelser här också. Längst ute på sanddynerna kunde vi se resterna av strandvialens blommor t ex. Inte längre med rosa-lila blommor men vackra ändå, som minnen från sommaren. För färgprakten ute i sanden står nu klådrisets kvardröjande rester.  Klådriset är en av de rara växter som är speciella för deltats naturreservat.

På utvägen följde vi en stig som går en bit in från stranden genom alskogen. Efter en härlig fikapaus kunde vi ta strandvägen tillbaka. Vi hade fått varning om att det kunde dyka upp sjuka laxar i vattenbrynet men några sådana såg vi inte till och kanske var det lika bra. En havstrut satt längre ut på en sandrevel och verkade slita med något som kunde ha varit en större fisk. Annars är fågellivet i deltat på höstkanten relativt sparsamt. En del gulsparvar och bergfinkar dröjde sig kvar i strandskogen. Och naturligtvis de numer övervintrande svanarna, både sång- och knöl-.

Spår av älg kunde vi förstås hitta och likaså gamla rester av bävergnagda träbitar. Efter vattenlinjen hade någon mink sprungit under natten på jakt efter fiskrester.

Vi återvände nöjda och glada efter ett par timmar vid Bottenhavets stränder.

Text: Stig Carlsson
Foto: Eva Lögdqvist

 

Vandring till Röjeknippen!

Höstvandringen till Röjeknippen får väl nu börja betraktas som en tradition, detta var femte året! 17 vandrare och 2 hundar gick i ett perfekt väder stigen upp och runt toppen. Berget är ett kalottberg, dvs toppen på 310 m låg som en ö i det forna havet som då låg 267 m över dagens nivå. Därför är toppen skogklädd och längre ner är hällarna renspolade av havet. På vägen upp studerades olika mossor och lavar.
Efter att vi nått högsta punkten blev det fika med den magnifika utsikten över Röjesjön och Prästtjärn och skogens vackra höstfärger. Nytt i horisonten var en mängd vindkraftverk.  Nästa anhalt blev det stora klippblocket på kanten till stupet. Där blev det historier om att det gjorts många försök att knuffa ner blocket.
På andra sidan Prästtjärn låg prästens fäbod där det numera sägs spöka. Fiskare har skrämts bort eftersom de hört kor som råmat, hinkar som skramlat och människor som pratat. På återvägen såg vi den märkliga växten tallört, en parasit på tallrötter som saknar klorofyll, ser ut som en krokig vit sparris.
En helt underbar dag!

Text: Elisabeth Nilsson

Foton: Kristina Kikki Böhlèn

Timrå Naturskyddsförening

…och Hässjö hembygdsförening arrangerade den 10 augusti för 51:a året slåtter på Torsbodaängen. Brudsporrarna har glädjande spritt ut sig lite mer men vi uppskattar att det dröjer ca 3 veckor innan dom är lämpliga att slås. Det kommer Inga-Lill Häggberg att göra. Vi var fyra tappra som slog och krattade. Vi såg också en utblommad 2-bladsorkidé! Hoppas att vi blir fler nästa år!
På bilden: Bengt Andersson, Märta Norell och Lars-Göran Åhlund.
Foto: Torgny Nordin

…och Ljustorpsvandring gjorde den 6 augusti sommarens sista tisdagsvandring, även då i Mjällådalen. Denna gång i Höglandsbodarna, en bra plats att på en liten yta uppleva mycket av Mjällådalens geologi. Området kommer att ingå i den södra delen av det blivande naturreservatet. Vi började med att gå ut på ’’värsta getryggen’’, en bildning som skapats av nipa mot ån på ena sidan och en djup ravin som bildats av ett pyttelitet vattenflöde på andra sidan. Den går på platåns nivå och blir smalare och smalare, ca 1 meter vid slutet som är ett brant stup mot ytterligare en djup ravin. Tillbaka upp på nästa platå som slutar med en ’’snäll’’ getrygg med lagom lutning går nästan ner till ån. Där följde vi stigen till ’’insektslokalen’’ en sandbank där vi fikade. Där finns en sällsynt skalbagge, strandsandjägare. På återvägen gick vi i den gamla åfåran från 1700-talet där vi kunde se det sällsynta, fridlysta och rödlistade sötgräset som är speciellt för Mjällådalen. Tillbaka till platån gick vi i en nyröjd ravin.

Stigen som gick på nipkanten är borta, ersatt av trappa.
Fotograf: Jirina Mia Mickova

…och Ljustorpsvandring genomförde den 30 juli tisdagsvandring till korvsjörundan i Mjällådalen. Från rastplatsen vid Tunbodarna gick vi ner över Petter-Norbergsbron och Tuna Fäbodstig söderut. Hela området kommer att ingå i den norra delen av ett blivande naturreservat i Mjällådalen. Förutom nipor och raviner kunde vi se flera rödlistade svampar, tex rosenticka, stor aspticka och granticka. Dessutom det för Mjällådalen speciella fridlysta och rödlistade sötgräset. Framme vid korvsjön följde vi den ner till en rastplats ute i ån där vi fikade. Tillbaka gick vi stigen längs ån där vi kunde visa hur ån återställts från flottledsrensning genom att stenar lagts tillbaka i ån.

Grantickan trivs i gammelskogen.
Fotograf: Joacim Lindvall

…hade den 27 juli en utflykt till Indalsälvens deltas naturreservat. Vi gick över alla hängbroarna ut till Smacken. Strax före grillplatsen går det en stig till vänster som går i skogen parallellt med stranden ända ut till yttersta udden mot Kråkholmen. Kan vara svårfunnen på några ställen. Svalt och skönt i skuggan denna varma och soliga dag. En annan fördel med stigen är att man får fina vyer över de avsnörpta rännorna, de syns inte när man går efter stranden. Väl ute på udden kunde vi konstatera mängder av det sällsynta klådriset. Där finns även många andra rara växter som är beroende av att området tidvis står under vatten. En fin dag, kanske gör vi en ny utflykt i höst.
Text: Elisabeth Nilsson

Igenväxande ränna.
Fotograf: Mats Moberg

Timrå Naturskyddsförening och Ljustorpsvandring

…hade den 14 juli en underbar vandring på välskötta Edsta Fäbodstig. 27 glada personer deltog på vår vandring till Edsta fäbodvall. Under vägen plockades svamp, Karl-Johan och strävsopp. Uppe vid Edstabodarna fikade vi med utsikt över sjön. Därefter visade Lena Liljemark gamla kartor och berättade om arbetet vid fäbodarna. Lövberg Gårdsproduktion bjöd på smakprov på fäbodmat. Vädret var på vår sida och under vandringen hördes sång och glada tillrop.

Utsikt mot norr!
Foto: Jirina Mia Mickova

…gick den 16 juli på tisdagsvandring till Lövberget med nio deltagare. Under första delen av stigen är det fin utsikt över Ljustorpsdalen söderut. På toppen av berget ligger ett stort gravröse från bronsåldern, 1800–500 f kr. På den tiden var dalgången en havsvik. Röset, som kallas Lövbergskyrkan, är ovanligt eftersom det ligger 180 m.ö.h. Det vanliga är 30-45 m.ö.h. Det kanske hade någon annan funktion utöver grav. Kyrka är en gammal benämning på fornlämningar. Stigen fortsätter förbi röset till en fikaplats med utsikt norrut. Där väntade en överraskning, i horisonten syntes flera vindkraftverk! En solig, skön och myggfri kväll.

Fikapaus vid stranden.
Foto: Jirina Mia Mickova

….gick med 10 glada deltagare I Lögdö bruk tisdag den 23 juli. Vi startade vid fröplantagen och gick den gamla vägen genom bruket. Där kunde vi beskåda den pågående renoveringen av ett magasin. Vi rundade kapellet ock följde fiskestigen uppströms längs ån. På en sandbank stannade vi för fikapaus. Flera av deltagarna passade på att bada i ån. Det blev mycket skratt när de stående på ett ben i vattnet försökte få på strumpor och skor på blöta fötter. Längre uppströms såg vi var den nuvarande Surån rann in på 1800-talet. Då ändrade man åns sträckning till den nuvarande. Tillbaka till parkeringen följde vi det gamla elljusspåret.

 

Lyssna på P1:s Naturmorgon om Mjällådalen!

Foto: Hans Sundström

Lördagen den 3 augusti, sände Naturmorgon i P1  hela programmet från Mjällådalen.

Elisabeth Nilsson, stigfinnare, tillsammans med Stefan Grundström, biolog, samt Oscar Norrgrann, Kristin Lindström, biologer vid Länsstyrelsen i Västernorrland och programledarna Joacim Lindwall och fältreporter Anneli Megner Arn rapporterade tidigt på morgonen från Mjällådalen.

Programmet kan du lyssna till på Sveriges Radio, Naturmorgon i P1

Timrå Naturskyddsförening och Ljustorpsvandring…

…gjorde den 30 maj årets första vandring i Ljustorp. Vi vandrade efter Tuna fäbodstig i Mjällådalen och studerade dalgångens förändring genom årtusendena. Vi pratade också om fäbodliv och flottning som båda är en del av områdets historia. Mjällådalen, som kommer att bli naturreservat, har också ett rikt växt- och djurliv med många rödlistade och ovanliga arter som vi fick lära oss mer om.

…har den 25 juni gjort årets första tisdagsvandring av sju planerade. Vi var nio personer som vandrade efter Sanna nipstigar och tittade på nipkanter, korvsjöar och växter. Vid starten pratade vi också om Ljustorps egen Noaks ark som låg vid Mjällåns strand i Sanna. Regndropparna började falla försiktigt på oss i slutet av vandringen.

…hade den 2 juli tisdagsvandring till Burberget och Burtjärn. 24 personer, två bebisar och sex hundar gav sig iväg i kvällssolen. Vi började med gruvhålet från guldruschen, passerade en ”liggande höna” innan vi kom upp till den brandhärjade toppen. Toppen är lite förändrad efter branden. På vägen ner vandrade vi ner mot och runt Burtjärn som låg vindstilla i kvällssolen.

…genomförde den 9 juli en härlig tisdagsvandring i perfekt väder. Vi vandrade Åsängs nipstigar och tittade på nipbranter mot Ljustorpsån, rasad flottarkoja, en övervuxen tjärdal och pratade som vanligt om lite örter och växter. Vi var tolv vandrare, en bebis och två hundar.

Text: Elisabeth Nilsson
Foto: Lena Liljemark

 

Spikning av holkar Nationaldagen i Vivstavarv

Inför Nationaldagsfirandet i Vivstavarv hade Dennis fixat inte mindre än 30 st holkbyggsatser och allt annat som behövdes för ett lyckat spikande!

Fredrik och Dennis hjälper ungdomarna att spika holkar. Foto: Irina Schödin

Dennis och jag (Fredrik) radade upp byggsatser och verktyg på snickarbordet och så snart den första holken började byggas lockade hammarslagen genast till sig en strid ström av nyfikna barn och jag tror alla ställde sig i kö för att få spika sin egen.

Efter omkring två intensiva timmar non-stop med ivrigt hamrande barn i olika åldrar tog så byggsatserna slut och vi kunde pusta ut.

Fullt med nyfikna och glada barn och föräldrar i dubbla köer, och det ena barnet efter det andra bar sedan stolt iväg med sin alldeles egna fågelholk för att sätta upp hemmavid någonstans.

Hälsningar

Fredrik Karlsson