Kul svampfynd i Medelpad (6):

Skålsvampen Pachyella pulchella, K. Hansen, sp. nov.

Ny svampart för vetenskapen

Skålsvampen Pachyella pulchella, K. Hansen, sp. nov.

Svenska mykologiveckan år 2014 ägde rum i Timrå. Jag och Hjördis Lundmark höll i tåtarna lite grand med hjälp av exkursionledare och andra funktionärer. De flesta deltagarna i mykologiveckan bodde vid den idylliska Lögdö herrgård intill Ljustorpsån och vid Söråkers gamla vackra herrgård.

Vi hade jättetur med svampvädret. Det blev många intressanta svampfynd i underbara gråalskogar och kalkbarrskogar på alnökalksten och på Häggdångerdiabasen samt på gamla ängar. Fynden redovisades i en kommenterad rapport med många fina bilder som finns att läsa under publikationer på www.myko.se. Se länk:

https://www.myko.se/…/uploads/2014/05/Svamprapport_web.pdf

Hjördis Lundmarks svärson Torkel Edenborg fixade rapportens underbara layout. Danske mykologen Thomas Laessöe var med oss under mykologiveckan och svarade för bland annat granskning av rapportens vetenskapliga namn. Rapporten korrekturlästes av Michael Krikorev, Hjördis Lundmark, Katarina Lundmark, Elisabeth Nilsson och av mig som även plitade ihop texten. Jag gillar och mår bra när jag får sitta och skriva om svampar och växter i naturen och om mina naturkompisar.

Stigfinnaren Elisabeth Nilsson bor i Ljustorp i norra Medelpad. Elisabeth är en av de drivande krafterna i Timrå Naturskyddsförening. Elisabeth guidade varje dag en grupp till den storslagna naturen i Mjällådalen som fick status som naturreservat nu hösten 2023. Nu i maj 2024 kommer Elisabeth att guida oss inom myko, botaniska föreningen och naturskyddsföreningen till den fina lokalen för bombmurklor vid Åsäng i Ljustorp. Det blir en höjdardag.

Kika på sidan 92 i rapporten från mykologiveckan 2014, se länk ovan. Där finns bild av en tjusigt violett skålsvamp som Karen Hansen, mykolog vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, och Staffan Kyrk i Elisabeth Nilssons exkursionsgrupp fann den 14 september 2014 på murken lövvved på sandrevel ute i Mjällån. På sidorna 93 och 94 i rapporten finns bilder av vår glada svampkompis Karen Hansen dels vid Mjällåns strand dels i utställningslokalen vid Bergeforsens Folkets Park.

IDAG 15 FEBRUARI 2024 FICK JAG GLATT MAIL FRÅN KAREN HANSEN ATT HON NU BESKRIVIT DEN VIOLETTA SKÖNHETEN FRÅN HÖGLANDSBODARNA, MJÄLLÅDALEN SOM EN NY ART FÖR VETENSKAPEN I HOLLÄNDSKA TIDSKRIFTEN PERSOONIA: PACHYELLA PULCHELLA.

Karen Hansen förklarar artnamnet ”pulchella” på den nya arten: ”named for the beauty and the small size of the apothecia”. Karen Hansen nämner i artikeln att vår duktige svampvän Johan Myhrer även funnit Pacyhyella pulchella på lövved intill en bäck i Bergsjö, Hälsingland i augusti 2018.

Forskare vid Royal Botanic Gardens utanför London publicerade nu i oktober 2023 rapport om tillståndet för världens svampar och växter. De uppskattar antalet svamparter på moder jord till 2.5 miljoner arter varav bara 115 000 är beskrivna. Med nuvarande takt skulle det ta närmare tusen år innan alla svamparna fått namn!

Nämnas kan att vår danske vän Thomas Laessöe under mykologiveckan 2014 fann en annan ny svamp för vetenskapen på älggräs (Filipendula ulmaria) i underbara gråalskogen vid Tolvösand-Myckeläng (holotyp) dit Håkan Sundin guidade, se sidorna 191-197 i rapporten. Thomas beskrev år 2016 den nya arten under namnet Maireina filipendula Laessöe i finska svamptidskriften Karstenia tillsammans med M.L. Davey och J.H. Petersen. Utmärkt bild och beskrivning av Maireina filipendula finns på sidan 1091 i praktverket ”Fungi of Temperate Europe”. Hittils finns bara ett fynd i Danmark och så fyndet vid Tolvösand i Sverige av Maireina filipendula.

Från:  Jan-Olof Tedebrand

—————————————————————————————————————————————-

Utflykt – söndag 10 september

Fika i solskenet på stranden, fotograf: Kerstin Ågren

Timrå Naturskyddsförening hade söndag 10 september en dagsvandring i vackra Mjällådalen. Vi startade vid rastplatsen söder om Tunbodarna och gick skogsslingan. En mycket fin vandring längs Bergfotsstigen i det sagolikt fina vädret. Tillsammans med vår guide Elisabeth Nilsson fick vi som vanligt uppleva orörd natur och samtidigt få information om olika växter. Tack för en av de finaste vandringarna vi fått göra i området!

Text: Kerstin Ågren

_________________________________________

Torsboda – slåtter orkidéängen

Fotograf: Jirina Mia Mickova

Den 28 augusti (6 deltagare) och 29 augusti (3 deltagare) tog vi hand om okidéer i Torsboda. Vädret var lagomt bra på måndag  och på tisdags var det en solig dag. Vi kämpade inte bara med gräset och redskopen, men hela tiden kom svärmar av myggor mot oss.

Detta är den traditionella slåttern av ängen som brudsporren finns på. Under sommaren betas ängen av boskap, men eftersom den är lite kräsen måste de växter som inte är särskilt välsmakande för dem slås.

Fotograf: Håkan Enerud med Ullas Gabrielssons telefon 🙂

Det hittades en insändare från 6 augusti 2006 (författaren till artikeln eller fotot hittades inte):

Gott om orkidéer vid ängens dag i Torsboda

6 augusti 2006 03:00

Vid den årliga ängens dag i Torsboda kunde ovanligt många orkidéer räknas in.
Det är något av ett rekord, berättar Lars Göran Åhlund från hembygdsföreningen.

Att med lie och räfsa slå slåtterängen i Torsboda är en drygt 30-årig tradition där medlemmar i ortens naturskyddsförening och hembygdsförening tillsammans gör en arbetsinsats för att vårda ängen.
I är var det ett tiotal medlemmar som ställde upp. Att det ideella arbetet har gett ett gott resultat råder det ingen tvekan om. Från att ha varit nästan borta från platsen finns det nu gott om de två arterna av orkidéerna brudsporre och tvåblad på platsen.
Det var Rolf Lidberg som i början på 1970-talet upptäckte att det fanns orkidéer på platsen och 1973 började arbetet med att med lie och räfsa vårda området som då döpts till Brudsporreängen.
På platsen har arbetet medfört att det även finns det gott om andra arter enligt naturskyddsföreningen eldsjäl i Hässjö Torgny Nordin. Han nämner särskilt Tibass och Skogsolvon.
Det är kalken i jorden från vulkanen som gör att så många arter trivs här, säger han.
Det har blivit hans uppgift att märka ut de platser där orkidéer eller andra rara växter finns med röda pinnar för att fröställningarna ska få stå kvar och fröa av sig till nästa år på det 0,6 hektar stora området.
Det är enligt honom inte bara viktigt att gräset slås och tas bort. Det ska göras med lie och räfsa och slåtterbalk för att resultatet ska bli det förväntade.
Att använda moderna påfund som svirr är inte bra för då slås inte växterna skaft av utan krossas.