JAN-OLOF TEDEBRAND deltog i kultur- och miljömötet vid Lögdö Bruk och har skickat oss nedan personliga rapport!
Foto: Stig Carlsson

Här kommer lite personligt skriven rapport av en svampvän från intressant kultur- och
naturvårdsmöte igår kväll 3 mars vid Lögdö bruk i Timrå. Svampar har viktig roll som nedbrytare och
som partner till träd och andra högre växter i naturen. Lögdö järnbruk i Hässjö socken, Medelpad var
igång 1685-1878. Bruket anlades av häradshövding Eric Teet som bodde på Orsilgården i Timrå.
Märkligt nog undgick Lögdö bruk att brännas ner av ryssarna som 1721 brände ner byar och gårdar i
kustbandet. Lars Johan Hierta som startade den då liberala tidningen Aftonbladet var under en tid
delägare i bruket. . Nämnas bör även att vår internationellt kände fysiker Anders Ångström föddes på
Lögdö bruk 1814, där fadern var brukspräst. Idag år 2022 är Ångström Solar Center vid Uppsala
universitet världsledande med unik spetsforskning om att effektivt fånga in solens strålar och alstra
energi. Familjen Ångström har sina rötter i Ånge kommun, västra Medelpad där vätgasfabrik nu
planeras i Alby. Solenergi och vätgaslagring här framtiden till.
KOLARETORP UTE I SKOGARNA
Runtom i de stora skogarna upp mot gränsen till Ångermanland steg fordom röken från kolmilor som
försåg bruket med träkol. Färtorpet i Ljustorp socken var ett kolaretorp som anlades i slutet av 1700-
talet på Storrote kronoallmänning och som än idag hyser vackra ängsmarker med fältgentianor och
scharlakansröda vaxskivlingar. Lögdö herrgård och dess byggnader, liksom parken, är sedan 2004
kommunalt kulturreservat och tillhör Timrå kommun. En populär och underbar medelpadsk kultur-
och naturmijö. Både Ljustorpsån och Mjällån är outbyggda vattendrag med höga naturvärden och
populära bland fritidsfiskare med havsstigande lax och öring. Förre kommunekologen i Timrå, Stefan
Grundström, initierade många satsningar på fritidsfisket längs åarna. Stefan tog även hit
entomologen Bengt Ehnström som fann sällsynta skalbaggar i sandbrinkar
SVENSKA MYKOLOGIVECKAN 2014
Svenska mykologiveckan 2014 ägde rum i Timrå efter förslag från Elisabeth Nilsson och Monika
Svensson. De flesta inventeringar ägde rum i den flera mil långa och djupt nedskurna Mjällådalen
som nu sommaren 2022 blir naturreservat. Världsnaturfonden har länge haft Mjällådalen på sin lista
över oskyddade toppobjekt i landet. Kursledare under mykologiveckan 2014 var Mikael Jeppson och
Michael Krikorev. Vi kallade Mickarna bara M1 och M2. Jag och Hjördis Lundmark höll i tåtarna och
organiserade mykologiveckan som gynnades av god svamptillgång. Många deltagare bodde billigt och
bra på den idylliska herrgården vid Lögdö bruk som då ägdes av pingströrelsen. Hela området kring
Lögdö bruk är en stor idyll och mycket populärt utflyktsområde. Kända stigfinnaren Elisabeth Nilsson
i Timrå Naturskyddsförening har i mer än tjugo år vandrat vid Lögdö bruk och håller nu på att fixa till
vandringsleder i området i samarbete med Lögdö intresseförening och Emelie Westin vid SCA. Den
långa listan med svampfynd under mykologiveckan 2014 vid Lögdö bruk finns och kommenteras på
sidorna 132-137 i den utförliga rapporten från mykologiveckan 2014:
http://www.myko.se/wp-content/uploads/2014/05/Svamprapport_web.pdf
NATURVÅRDSMÖTE VID LÖGDÖ BRUK
Igår kväll 3 mars var jag alltså på naturvårdsmöte i Rättargården vid Lögdö bruk i Timrå. Lögdö
intresseförening och Emelie Westin, naturvårdsspecialist vid SCA, hade bjudit in till information och
samtal om kultur- och naturvårdande satsningar vid Lögdö bruk. Intresset var stort med fin info,
intressanta diskussioner och gott fika. Området vid Lögdö bruk har stora friluftsvärden och sociala
värden. Jag satt vid samma bord som landskapsbotanisterna och svampvännerna Eva och Håkan
Sundin. Vi hade även med oss Mattias Edman och Thomas Granfeldt från fågelklubben Birdlife
Medelpads speciella vitryggsgrupp som nu med stort engagemang förbereder vitryggiga
hackspettens återkomst genom att initiera naturvårdande åtgärder som ringbarkning och dödande
av gran i äldre lövskogar. Det blev mycket detaljerade och sakkunniga diskussioner om olika metoder
för att ringbarka och ta död på granar. Någon förelslog användning av baksidan på en kofot. Vi
snackade även om tillskapande av viktiga öppna sandbrinkar för backsvalornas hålbyggande och för
den tjusiga kungsfiskaren som brukar flyga kors och tvärs längs ån.
TIMRÅS KOMMUNEKOLOG LYFTE FRAM GAMLA GRUSTÄKTEN
Vid samma fikabord hade vi med även oss Jan Bengtsson som är kommunekolog i Timrå, han känner
väl till Lögdöområdet i sin egenskap av kommunal planerare. Jan lyfte i diskussionerna särskilt fram
den nyligen nedlagda stora grustäkten som tillkom när järnvägen byggdes för hundra år sedan. Inom
naturvården brukar man idag lyfta fram att stora öppna grus- och sandtäkter bör hållas öppna och
inte skogsplanteras. De är nämligen värdefulla för insekter, växter som klådris, ödlor och annan
biologisk mångfald. Länsstyrelsens biolog och reservatsskötare John Granbo bidrog med kunniga
detaljerade instick med synpunkter om naturvårdssatsningar i de olika speciella naturtyperna kring
Lögdö bruk.
FIN PARK OCH 300-ÅRIG TALLSKOG
Timrås dåvarande kommunekolog Stefan Grundström guidade 1997 en grupp svampvänner i parken
vid Lögdö bruk och till gamla gråalskogen vid Masugnsgrundet. Stig Jacobson, Håkan Lindström och
Siw Muskos fann taggsporig tråding, blågrön kremla och andra marksvampar i herrgårdsparken. Nere
i gamla gråalskogen vid Masugnsgrundet fann de marksvamparna veckbrosking och pricknopping
bland nedvissnad sötgräs och älvsallat. Anki Suneson har funnit sydliga matsvampen blomkålssvamp
på cembratall i Lögdöparken, se Ankis rapport på Myko, Sundsvalls Mykologiska Sällskaps facebook
med fina bilder den 20 oktober 2020. Där i parken brukar Svampfärgarsällskapets ordförande Siv
Norberg ibland samla gamla halvruttna ettåriga grovtickor från bamsiga lärkträd. Vid Lögdö bruk
finns flera naturvårdsintressanta skogsområden som tillhör SCA. Längs infarten till herrgården finns
cirka 300 år gammal tallskog där röjning nyligen skett av gran och annan undervegetion. Talltickor
pryder tallar. Emelie Westin planerar naturvårdsbränning av gamla tallskogen för att få bort de tjocka
förnaskikten vilket skulle gynna många kärlväxter och marksvampar. Nämnas bör att alnögångar med
vulkaniskt bildad kalksten passerar här och där genom området vid Lögdö bruk.
GAMMAL, GROV GRÅALSKOG
Gammal grov, periodvis översvämmad gråalskog och även inslag av gran finns vid Ljustorpsån och
Masugnsgrundet med riklig förekomst av sötgräs. Vi har i Medelpad landets största förekomster av
sötgräs bland annat i ravinområden längs Indalsälven och Mjällån. Under bruksepoken slåttrades de
frodiga, öppna gräs- och örtrika översvämningsmarkerna. Dagens gamla, grova gråalskog vid
Masugnsgrundet vilar delvis på alnögångar med kalksten. Här finner vi sydliga, sällsynta
marksvampar bland annat rosenfotad fjällskivling som gynnas av kombinationen kalk+ kväve från
gråalarnas rötter. Rosenfotad fjällskivling är högt rödlistad (VU) och tillhör en grupp med ett tiotal
små fjällskivlingar som mest finns neråt Medelhavsområdet men som ”skuttar” iväg upp till Skåne,
Öland och Alnöns kalkstenar. Under svenska mykologiveckan 2014 fann svampkännarna Henning
Knudsen och Tommy Knutsson vid Masugnsgrundet även rödskivlingen Entoloma calichroum som var
ny för Sverige. Henning Knudsen fann även svampen Flagelloscypha mairei som växer på gamla
ormbunksstjälkar och bara har fem fyndprickar i Sverige i databasen Artportalen. Ett av fynden är
från Bergsjö socken i Hälsingland där Johan Myhrer fann rariteten på döda, liggande stjälkar av
majbräken.
FASCINERANDE GRANSUMPSKOGAR LÄNGS SURÅAR MED MYCKET DÖD, GROV GRANVED
Suråar, avsnörda åfåror och korvsjöar, är en mycket speciell naturtyp med intressanta arter. Anki
Suneson har i många år inventerat Sättnaäns suråar vid Kovland och bland annat funnit sällsynta
tickor som kantörsticka på mandelpil. Längs område med suråar vid Lögdö bruk finns fuktiga
gransumpskogar med mycket död, grov granved och gammelskogens tickor som gräddticka,
lappticka, pulverticka, rosenticka, ullticka. Området med suråar var för tusen år sedan en
deltabildning där Ljustorpsåns vatten mötte havet. Elisabeth Nilsson har funnit en ovanlig och lite
känd vedtrattskivling vid suråarna: Ossicaulis lachnopus som beskrevs redan av svampfadern Elias
Fries. Finske mykologen Ilkka Kytövuori har även funnit denna raritet här i Medelpad. O. lachnopus
nämns på sidan 118 i nya danska praktverket Fungi of Temperate Europe. Kerstin Stickler lade ut fina
och pedagogiska bilder av tickor från vandringen den 13 oktober 2019 längs suråarna i sin Facebook-
grupp ”Växter i Medelpad” bland annat bild av Skogsstyrelsens Mikael Gudrunsson liggande raklång
på marken kollande på chokladbrun blackticka under en granlåga. Mikael är Skogsstyrelsens
specialist på naturvård i länet Västernorrland. Håkan Sundin fotograferade blacktickorna i samma
ryggläge och tog även fin svit med bilder av de läckert fräscha tickorna i den senhöstblöta
gammelskogen. Skarpögda vandrerskan Jessica Andersson pekade på förmodad tallkötticka högt
uppe på död,stående tall i sumpskogen. Vandringen längs suråarna vid Lögdö bruk följer en cirka 50
år gammal skyltad SCA skogsstig med charmigt lavbevuxna skyltar.
KULTURVÄRDEN
Representanter för Lögdö Intresseförening framhöll vid träffen igår kväll vikten av att röja upp och
skylta runt masugnsruinen, gamla husgrunder, gravhögar från yngre järnålder, kolbottnar,
kvarnområdet och andra fornminnen kring bruket enligt länsmuseets gamla förslag till skötselplan.
Den gamla mysiga allén med ask och alm är även intressant där riklig fröspridning nu sker ut i
omgivande skogsmark. Här tyckte Emelie Westin och vi andra att en ren ädellövskog borde tillskapas
på den bördiga marken med kalkstensgångar. Särskilt asken växer söderut mest i lövlundar på
kalkmark.