Följ med Naturskyddsföreningen till Kattastrand, Härnösand, för att se hur det funkar!
Tid: Lördag 19 september kl 10 – 15.
Program: Guidad visning i kretsloppsodlingen, lunch, föredrag av Rädda Höga Kusten om
fiskodling på land och i vatten.
Kostnad: 100 kr för lunch och fika.
Anmälan: senast 13/9 till Naturskyddsföreningens Kansli Mitt,
mitt@naturskyddsforeningen.se eller 073-275 17 36 (Maria). Max 30 deltagare, så först till
kvarn…
Samarrangemang med Studiefrämjandet
Slåtter på Torsboda brudsporreäng!
Miljövänliga veckan!
Välkommen till upptakt för Miljövänliga Veckan i Östersund den 5 september!
Miljövänliga Veckan har Byt till eko som tema för tredje och sista året. Kaffe och macka står i centrum i år och vi hoppas att så många kretsar som möjligt vill bjuda in till ekofika! Det är den aktiviteten vi hoppas kommer mobilisera mest engagemang. Butiksundersökning av utbudet av ekologiskt matbröd i butikerna är en annan aktivitet, utmärkelsen Årets lokala ekoaktör, ekomellis på fritids och i skolan två ytterligare. Kom på upptakten och få förslag på vad du eller ni kan göra lokalt! Eller kom bara för att lära dig mer om ekologiskt kaffe och bröd.
Se bifogad inbjudan i pdf där även kontaktuppgifter står om ni har frågor.
Fortsatt glad sommar!
Luft under vingarna!
Snart julis sista vecka och då på lördagen så lämnar tornfalkens bägge, eller om de är tre, ungar det gamla skatboet i granen inne hos grannen(!). Det blir ett fasligt liv och man tar inte fel på glädjen som de måste uppleva när de för första gången upptäcker att vingarna bär. Ett tack också till alla sorkar som hjälpt till att föda upp kullen!
Tisdagsvandringar
Vi har haft tre tisdagsvandringar så här långt i år. Den första och tredje vandringen gick runt Burtjärn och upp till Burberget. Där tittade vi dels på det gamla gruvhålet, en liggande höna, fantastiskt utsikt, olika sorters blommor, vackra Lacktickor och gammal torpbebyggelse. Den första vandringen var det 7 personer och den tredje vandringen var det 14 personer som deltog. Den andra vandringen den 30 juni gick efter en del av Flottarstigen i Mjällådalen. Vi såg korvsjöar, nipkanter och gnag av bäver som fått spel. Det var 11 personer som deltog och hela 6 hundar som uppförde sig galant i den stora skaran av hundar.
Elisabeth Nilsson och Lena Liljemark
Utflykt till Hornsjömon
Från en intressant utflykt berättar Hans Andersson.
Hornsjömon ligger på vägen från Viksjö mot Graninge. Landskapet i Viksjö domineras av Mjällåns dalgång.
Dalgången innehåller mäktiga sedimentlager från istidens avsmältningssked för ca 8 000 år sedan. Då mynnade här en stor isälv ut i den havsvik som gick in i dalgången. Under en längre tid låg älvens utlopp kvar vid trakten av Hornsjön. De små tjärnarna i det området är så kallade dödisgropar, dvs. de skapades när stora isblock baddade in i sediment och sedan smälte. På Hörnsjömon finns tydliga dynbildningar, som uppkommit genom vindens omlagringar av delta sanden efter istiden.
Här har SCA gjort tre naturvårdsbränningar som är en planerad och noga kontrollerad bränning, anlagd för att i naturvårdssyfte efterlikna en naturlig brand. Skogsbränder, både naturliga och framkallade, van länge en vanlig del i skogslandskapets utseende. I Sverige brann före 1900-talet i genomsnitt en procent av skogsarealen årligen. Att det nästan slutat brinna är en av de stora ekologiska förändringarna i skogen under 1900-talet. För vissa arter är skogsbrand ett måste för överlevnad, för andra är den bara en konkurrensfördel. Förutom de arter som är direkt beroende av brand för sin reproduktion, finns en stor mängd arter som starkt gynnas av brand genom ökad möjlighet till etablering, minskad konkurrens och ökad födotillgång.
Innan skogen fick ett värde och brandbekämpningen började för 150 år sedan brann många skogar en till två gånger per århundrade, något djur och växter anpassade sig till. Den senaste branden på Hornsjömon var 1880 och man har spårat bränder med jämna mellanrum till 1530. Ungefär vart 60:e år har skogen här brunnit. Ungefär ett 40-tal insektsarter och ett 50-tal svamparter är beroende av brand. Av växter är de mest kända brandarterna brandnäva och svedjenäva vars frön vilar i marken och gror först vid marktermparaturer över 45-50 grader. Bränderna kan locka till sig insekter som på många mil uppfattar lukten av rök eller känner av bränder genom infraröd-känsliga organ.
Ett tiotal intresserade personer följde med på utflykten som leddes av Hans Andersson (Myko, Svampfärgarsällskapet) och Elisabeth Nilsson (Naturskyddsföreningen Timrå). SCA har efter tre bränningar, 2011, 2012 och 2013, fått ett mycket pedagogiskt brandfält (se foto) eftersom de ligger bredvid varan. Jämförelse av återväxten efter bränderna är lätt att följa. Efter ett regn en halv vecka tidigare fylldes brandfälten av den mycket giftiga stenmurklan. Livsmedelsverket förordar numera att man inte äter den, ens efter avkok, eftersom restgift aldrig går att få bort. Vilket påpekades för besöksgruppen att själva ta ställning till. Gruppen utnyttjade den rastplats som SCA ordnat med eldstad och många kubbar att sitta på. Det blev en trevlig fikastund med en nedgående sol som fond.
Text och bild: Hans Andersson
Skogsstjärna
Inte bara Linné gillade den lite blyga skogsstjärnan, den tillhör även mina favoriter bland skogens blommor.
Foto: Stig Carlsson
Naturskyddsföreningens yttrande angående Åstön
Du kan läsa naturskyddsföreningens yttrande angående Åstön under länken Styrelsen – protokoll/yttranden i menyn.
Rapport från utflykten Favoritträd den 10 maj med 4 deltagare
Vi var fyra tappra deltagare som trotsade dagens väderprognos om regn och som trots utebliven annonsering uppmärksammat att det var i dag söndag den 10/5 som safarin gick av stapeln.
Vi startade på Lögdö bruk med guiden Elisabet Nilsson. Vi började med att där mäta upp en stor gårdstall till en omkrets av strax under tre meter i brösthöjd, den höjd träds storlek bedöms efter.
Sedan betade vi av den ena stortallen efter den andra längs vägen bort mot Söråker och Västansjöhållet. Tallen vid Fjäl gästgiveri är imponerande, men det var alla tallar vi tittade på. Träden växte i olika former och säregnast var nog tallen i Västansjö på bilden här som växer likt formen av ett savannträd, eller en pinje. En kal, hög, stam och sedan grenar som delar upp sig i en paraplyliknande krona.
Intressantast historia hade rotdragningstallen vid Surån utanför Lögdö bruk. Där rotdrog man barn så sent som vid 1930-talet.
Vi stannade och fikade i parken utanför Söråkers herrgård, där det också växer intressanta träd, bla ett valnötsträd med riklig nedfallen nötskörd sedan föregående års säsong.
Störst var kanske föga förvånande ett planterat parkträd, en poppel, som hade ungefär den dubbla omkretsen mot närmaste inhemska tall som vi kikade på. Den låg på drygt sju meters omkrets, näst grövsta träd i hela Norrland. Grövst är visst en Lind nere i Gästrikland någonstans, om jag kommer ihåg rätt. Poppeln var så grov att det var svårt att mäta för att vi tappade räkningen på hur många måttbandslängder vi använt för att komma runt hela stammen.
Vi kunde konstatera att samtliga träd hade växt sedan en mätning för tio år sedan, vissa med flera dm i omkrets. Mest hade poppeln växt, ett slags väsen med knölar och fantasieggande utseende.
Vi hade riktigt trevligt där vi skumpade runt på de bitvis gropiga vägarna och jag vill passa på att tacka vår kunniga guide.
Text och Bild.: Fredrik Karlsson
Rapport från årets första Cykelutflykt
Regnet denna dag gjorde att jag var lite pessimistisk inför om det trots en blänkare i tidningen skulle komma någon till denna premiärtur.
Naturligtvis cyklade jag till startplatsen och trots regnandet var det ett par där från Sundsvall som undrade om vi inte kunde ta en cykeltur. Vi cyklade bort mot vattenverket vid Arenaskolan eftersom det för Sundsvallsbor kan vara kul att se varifrån deras vatten kommer. Därefter tog vi oss fram på GC-vägar ned mot Vivstavarv för att se utsikten och det fina kapellet där. Fortsatte mot Fotbollsplanerna på Fagerstranden. Där såg vi några svanar i den lugna bilfria miljön. Så anträdde vi återvägen via Köpenhamns-området, där vi fick syn på en fantastiskt fin matta med harsyra i full blom. Precis då vi kom tillbaka till startplatsen efter en tur på dryga milen så kom regnet tillbaka! Vilken tur vi hade som klarade oss från just regnet.
Text och Bild: Bengt-Göran Norlin
Naturskyddsföreningen Timrå.