Arkeologiska föreningen ville ha hjälp med bestämning lavar och mossor på en intressant s k skålsten funnen i Laggarberg!
Läs nedan!

Från senare delen av 1900-talet har arkeologin i allt större omfattning anammat naturvetenskaperna
i sin forskning. Därför är det glädjande att arkeologiska föreningen Archeologia i dagarna fått hjälp
av botaniker Håkan Sundin i Naturskyddsföreningen i samband med undersökningen av en skålsten
i Laggarberg, Timrå kommun.
Skålsten klassas som hällristning och är en av människan skapad urgröpning likt en skål i berggrund
eller sten/stenblock. ”Skålens” diameter kan variera från några centimeter upp till 30-40 centimeter.
Den har förekommit ända från bronsåldern fram till tidigt 1900-tal för riter kopplad till odlingsmark
med hopp om goda skördar. Vid somliga skålstenar har man gjort offerfynd bland annat i form av
mynt, keramik och ben.
Vad arkeologiska föreningen ville ha Håkan Sundins hjälp med var att dels fastställa vilka lavar och
mossor som växte på skålstenen och dels ge en fingervisning om etableringstider.
Redan på plats kunde Håkan se fem-sex olika lavar och mossor varav flera inne i själva skålen.
Efter provtagningar och analyser konstaterar Håkan följande i sin rapport, här något förkortad:
Mossor:
Cypressfläta, Hypnum cypressiforme (den dominerande mossarten), Kvastmossa, Dicranum
scoparium (några täcker några kvadratdecimeter av den horisontella ytan) samt Gräsmossa, art
obestämd, Brachythecium sp. (några små insprängda tofsar i mattan av cypressflätan).
Lavar:
Inne i skålen:
Grönt gulmjöl, Chysothrix chlorina (täcker en yta på cirka en gånger tre centimeter i skålens
centrum), Kartlav, art

obestämd, Rhizocarpon sp. (knappt två centimeter stor bål i skålens centrum).
På stenens övre yta:
Bägarlav, art obestämd, Cladonia sp. (ett mindre område i övergången mellan horisontal- och
vertikalytan.
I rapportens efterföljande diskussionsunderlag säger Håkan Sundin:
”Vad gäller mossorna kan nog inget med säkerhet sägas om hur länge stenen varit mosstäckt. Den
har nog också ramlat/hasat ner från sluttningen. Så växtmiljön kan ha varit annorlunda, nu skuggas
stenen av en högvuxen, grov granskog. Man vet att mossor kan växa mycket snabbt om villkoren är
gynnsamma. Båda lavarna är skorplavar hårt fästade vid stenens yta. Under den tid de varit täckta
av mossa så har de knappast haft någon tillväxt, speciellt med tanke på kartlaven. Man vet genom
beräkningar att kartlavar vid klapperstensstränder i våra trakter har en tillväxt på cirka 0,2 mm per
år. I detta fall skulle då kartlaven i skålen behövt omkring 100 år på sig att nå dagens storlek om
den varit placerad vid kusten i öppet läge, vilket ju inte är fallet”.
Arkeologiska föreningen vill tacka Håkan Sundin för hjälpen. Vi har fått en mycket värdefull
pusselbit till andra parametrar i vår undersökning av skålstenen.

Text/Foto: Kent Klingstedt

Bildtext:
(1) Håkan Sundin granskar och tar prover från skålstenen.
(2) Skålstenen. Skålens diameter mäter 40 cm med djup 9 cm.