Lögdö Den 4:e  november gjorde vi tillsammans med Ljustorpsvandring en natur-och kulturvandring kring Lögdö bruk på stigar vi inte gått på vid tidigare utflykter i området. Vi startade vid fröplantagen och gick en gammal byväg ner mot bruket. Elisabeth Nilsson berättade om de höga naturvärden som finns i området och då framförallt den gamla tallskogen med upptill 400 år gamla träd. Vi kunde ta och känna på den gamla ’’barkbåtsbarken’’. Stigen kommer fram vid Rättargården där Lena Liljemark tog vid och berättade om brukets historia och de byggnader vi såg. Även om den vi inte såg, den nyss rivna logen. En annan byggnad där taket var borta såg också ut att vara på väg att rivas. Men vi kunde glädjande nog informera om att den skulle monteras nerför att repareras och återställas! Färden gick vidare runt det vackra lilla brukskapellet och längs fiskestigen uppströms ån. Här kunde vi se rester efter anläggningar från flottningsepoken och hur åns meandring tagit över. Vi passerade även platsen där man på 1800-talet stängde av inloppet till det som idag kallas Surån i Lögdöparken. Vid det här laget var alla fikasugna så vi gick upp på nipkanten till bänkbordet med fin utsikt över ån. På återvägen till parkeringen gick vi längs en del av gamla elljusspåret. Årets sista utflykt slog rekord med 24 deltagare! Röjeknippen 2018. Tillsammans med Ljustorpsvandring har vi genomfört en höstvandring till Röjeknippen den23:e september, något som börjar bli en tradition. Stigen börjar vid en skogsbilväg på södra sidan av berget och är inte alltför brant. På vägen upp berättade Elisabeth Nilsson att berget, som är 310 möh, är ett sk kalottberg med en ’’mössa’’ av frodig skog och därunder renspolade hällar. Toppen på berget låg över högsta kustlinjen i det forntida havet för 10000 år sedan och blev inte renspolat som övriga lägre berg i vårt område. Vi kunde tydligt se hällarna som var havsstranden. Väl uppe på toppen blev det lite blåsigt så vi fikade i en vindskyddad svacka. Därefter gick vi till vår vanliga rastplats och beundrade den makalösa utsikten. Vidare till det stora flyttblocket som står precis på kanten till branten över Prästtjärnen. Lena Liljemark berättade om alla Ljustorpare som försökt välta ner det, tom med dynamit. Hon berättade också om fäbodvallen som låg på andra sidan tjärnen. Det sägs att på midsommarnatten hörs kor råma och pingla med bjällror. Även människor hörs prata och skramla med hinkar. Mången fiskare har skrämts iväg! Elisabeth Nilsson