Rapport från spontanutflykt 28 maj!

Tulpanskål

Söndagen den 28 maj gjordes en spontanutflykt i Mjällådalen. Det var Elisabeth Nilsson som ville kolla upp hur det såg ut med bombmurklorna uppe efter Bergfotsstigen. Varför inte göra en utflykt och låta fler intresserade komma med?
Vi blev ett gäng på sex pers som gav oss iväg i det strålande solskenet. Bombmurklorna fanns på plats men var en aning ”hoptorkade” och inte så ståtliga. Men vad gjorde det när gänget kunde räkna in flera andra intressanta fynd. Vad sägs om:
Fridlysta och rödlistade: Bombmurkla och doftticka.
Rödlistade: Aspfjädermossa, rosenticka, granticka och stor aspticka.
Nya arter för Mjällådalen och ett fåtal fynd i länet! Svart vårskål och Tulpanskål.
Terrängen efter Mjällådalen på denna sträckning är hyfsat kuperad och eftersom det blev många stopp med intressanta fynd och naturligtvis en härlig fikapaus, så tog hela vandringen ungefär fyra timmar.

Text och foto: Stig Carlsson

Rapport vandring i Lögdöparken

Iden till vandringen kom med anledning av SCA:s planer att anlägga en timmerterminal och en ny infartsväg alldeles i anslutning till området. Det kom 30 vandringssugna, varav 2 barn och vi startade med att titta på de 400-åriga tallarna i början av stigen, Surån och den majestätiska jorddragningstallen. Vi fortsatte på den östra slingan av SCA-stigen för att se hur nära inpå den tänkta vägen skulle bli. Vidare upp till det nedlagda grustaget där det redan börjat lagras virke.
Fikapaus blev det på  nipkanten med utsikt över Ljustorpsån.
Till skillnad från den del av stigen vi gått uppe på tallmon blev det en helt ny miljö då vi gick tillbaka i det gamla elljusspåret i Suråns dalgång, en fuktig gammal granskog med enormt mycket död ved. Här kunde jag visa mossor, lavar och vedsvampar. Även berätta om rödlistade arter och visa några som rosenticka och rynkskinn.
Vädret var på vår sida hela tiden, först på väg därifrån kom det regnskurar.
Elisabeth Nilsson

Foto: Kerstin Ågren

Rapport från fagningen av Torsbodaängen!

I fem decennier har eldsjälar räfsat, städat och slagit Torsboda blomsteräng.
Resultatet är överväldigande. Mer än 100 arter har idag fått en fristad i Timrå och på toppen spirar orkidén Brudsporre som från början bara fanns i ett enda exemplar.

Allting början i det tidiga 1980-talet. Hässjö Hembygdsförening hade bildats. Det fanns ett spirande intresse för växter, djur och natur – intresse för en helhetsbild av hembygden, inte bara byggnader och hemslöjd. Då upptäcktes Brudsporren, en i våra trakter sällsynt orkidé. Konstnären och botanisten Rolf Lidberg kläckte snabbt idén att ängen där orkidén hittades skulle tas om hand och bli en fristad för den sällsynta växten. Tillsammans med hembygdsföreningens grundbultar Lars-Göran Åhlund och Bengt Andersson har skötseln av ängen utvecklats till en fem decennier lång historia med räfsning, städning och slåtter. Bara några år efter upptakten blev även Timrå Naturskyddsförening en tung och aktiv part i arbetet med att rädda ängen. Många av Naturskyddsföreningens medlemmar har sedan dess i ur och skur ställt upp för att med krattor och räfsor bidra till örternas och ängens fortlevnad.

I år var det dags igen den 8 maj. Trots bara några plusgrader och snöglopp i luften var det närmare dussinet som frivilligt offrade några timmar till att faga ängen.

”Naturskyddsföreningen har varit en aktiv del i bevarandet under drygt 40 år och för oss är det självklart att det här är ett arbete som vi ska delta i. Att jobba för att rädda arter och miljöer är en viktig del av vår verksamhet”, säger Naturskyddsföreningens ordförande Fredrik Karlsson.

”Hösten slåtter här tror vi också kan bli ett intressant inslag för våra unga – Natursnokarna”, tillägger han.

Lars-Gunnar Åhlund är lika glad han för att Torsbodaängen svarat så positivt på de insatser som medlemmarna i de två föreningarna gjort under åren.

”Från början fanns det bara ett fåtal örter här. Av Brudsporren fanns det bara någon enstaka.”

”Utöver Brudsporren som nu börjat återhämta sig rejält så finns här runt ett 100-tal arter. Gullviva, vitsippa, blåsippa och liljekonvalj är bara några av dem”, säger han.

Kent Klingstedt

Bild 1:           Bengt Andersson till vänster och Lars-Gunnar Åhlund var med och startade Hässjö Hembygdsförening och har varit med ända sedan starten med att rädda Torsboda blomsteräng.
Bild 2:           Fredrik Karlsson i förgrunden förklarar att miljöarbetet är en viktig del i Naturskyddsföreningens arbete
Bild 3:           Räfsning och städning är vårens jobb med att hålla blomsterängen levande.
Bild 4:           Trots snöglopp i luften underhöll spelemannen Ingvar Smedjegård medlemmarna under tiden de fagade ängen.
Foto: Kent Klingstedt

Kamjordstjärna, Geastrum pectinatum

Det har varit lite dåligt med bilder till vår permanenta utställning ”medlemsbilder”.  Nu har i alla fall Ann Fredbäck, som är en av de flitigare medarbetarna, skickat in en bild tagen av hennes dotter, Hanna. Visserligen är motivet från Alnö denna gång men relevant även för vår kommun. Vi bad Jan-Olof Tedebrand ge lite info om den vackra jordstjärnan:

”Bilden visar kamjordstjärna, Geastrum pectinatum som är mindre vanlig och som växer i barrmatta i gamla bördiga skogar och gärna även i myrstackar. Den finns över en stor del av landet men är lite kalkgynnad och trivs därför på Alnön.”

Snart är det 50 år…

Naturskyddsföreningen i Timrå har under många år tillsammans med Hässjö Hembygdsförening vårdat den s k brudsporreängen i Torsboda.
Att arbetet har gett resultat kan man se på utvecklingen av brudsporren på ängen. Från att ha varit nästan borta så kan man numer glädja sig åt flera stånd av den vackra brudsporren.
Nu är det dags att ”faga” ängen igen, det gör man varje vår genom att rensa bort nedfallna pinnar och annat skräp för att växterna ska få så bra förutsättningar som möjligt inför sommaren.
Vi träffs därför på ängen
Måndag den 8 maj kl 18.00
Ta med räfsa och fika så städar vi upp på ängen och förbereder vårens och sommarens blomsterprakt.
Kontaktperson: Örjan Hanson, tel 070 6029635

Styrelsen för 2017

Vid Naturskyddsföreningens årsmöte på InBetween valdes Fredrik Karlsson till ny ordförande. Här kommer en presentation från Fredrik själv:
”Jag heter Fredrik Karlsson och har ett intresse för natur, djur, kultur och dessas samverkan. Jag är biologutbildad och ser mig ofta om i markerna i följe med min kamera då jag tycker om att fånga vackra och sällsamma bilder av vår förunderliga natur. Som Vivstabo sedan fem år finns fortfarande mycket nytt för mig att upptäcka här i Timrås variationsrika bygder och skogar. Naturskyddsföreningen tycker jag ger mig input och uppslag på denna väg och som ny ordförande ser jag med tillförsikt fram mot det kommande året då jag hoppas att vi i god samverkan med kommun, myndigheter och näringsliv ytterligare kan belysa och lyfta fram förslag och synpunkter som leder till en livsberikande miljö för både kropp och själ här i kommunen med en stärkande balans mellan människa, ekonomi och natur.”

Nedan en länk till de som valdes till olika poster inom vår krets för 2017.
Styrelsen 2017

Rapport från Årsmöte med föredrag av professor B-G Jonsson den 28/3 -17

Vi var cirka 25 stycken som var närvarande vid det årsmöte som Naturskyddsföreningen Timrå höll på Inbetween.
(Mer om årsmötet och förändringar i styrelsen kommer senare)
Efter årsmötet berättade professor Bengt-Gunnar Jonsson från Mittuniversitetet om vad träd kan berätta om historien. Detta med hjälp av årsringarna från dem. Träden påverkas av sol, vatten, skogsbränder och eventuella insektsangrepp. Det betyder att det klimat som varit speglar sig i årsringarna.
Det är inte bara från levande träd som man kan se hur klimatet varit utan om man från dessa träd jämför med hittade trädrester till exempel från fynd i vatten så kan man kontrollera bakåt så långt tillbaka som till 1200-talet.
Detta kan göras genom att jämföra årsringar och lägga ett pussel för att komma väldigt långt tillbaka i tiden. Läran om tolkning av årsringar heter Dendrokronologi och är alltså en metod att genom årsringar på trä kunna åldersbestämma trämaterialet och dessutom få en uppfattning av klimatet som rådde. Man kan se hur ofta skogsbränder förekom naturligt.
Helt klart ser man att människan påverkat att det brinner mer sällan nu är förr i tiden.
Man kan rekonstruera det klimat som rådde förr!
I Skuleskogens Nationalpark har man kunnat konstatera att Tallarna växer mer om det regnar mycket i juni.
Mötesdeltagarna fick tillfälle att ställa frågor och fick intressanta svar.
Bengt-Gunnar Jonsson fick som Tack några böcker.

Vid pennan Bengt-Göran Norlin